Hem

Floran i Aspås socken i Jämtland

Hemsida: Staffan Åström Kontakt: carex@aspasflora.se

Aspås natur

Yta: 206 km2, varav 198 km2 är land och 8 km2 är vatten.

 

Aspås socken har märkvärdigt nog 2 separata de- lar, den södra med Aspås by i centrum och den norra utgör Lundsjöns by med omnejd. Aspås verkar inte heller ha haft utfäbodar i fjällen, vilket annars inte varit så ovanligt i Jämtland. De ligger istället inom sockengränsen på bra avstånd från gårdarna inför sommardriften.

 

Mycket stor andel av landytan består av våtmarker av olika slag, myrar, kärr, gölar, barr- och lövsump-skogar. Skogarna domineras av gran, vilken dock minskar som en följd av skogsbrukets stora intresse för tall och dess kanadensiska släkting contortatallen, som man mycket gärna planterar vid kalhyggesbruket.

 

Större sjöar inom socknen är Näldsjön, Öster-Näversjön, Lillsjön och Lundsjön. Sockengränsen går mot Indalsälven, Gysån och Långan. (Till höger i bild den paddlingsbara Nävran)

 

Andelen åker-, ängs-, betes- och hagmarker är tämligen liten. Igenväxningen av kulturmarkerna pågår ständigt och de gamla fäbodarna kan vara riktigt svårframkomliga på grund av att älggräs, brännässlor och tuvtåtel fått sprida ut sig ohämmat.

 

Aspås ligger inom det s k kambro-silurområdet, vilket betyder att stora delar består av kalkberggrund. Detta har medfört att det inom socknen finns 18 st platser med kalktuff eller kalkbleke. Kalkbleken är lokaler med vit kalk täckt av vatten i form av gölar eller tjärnar. Kalktuffen kommer från kallkällor där kalken lösts ut av det syrerika och uppbubblande vattnet och till slut lagt sig som vita, oftast nakna, fält och på så sätt begränsat igenväxning av träd, buskar, gräs, starr och örter.

 

Dock gör kalken att där trivs sällsynta och ovanliga växter som är kalkkrävande eller kalk- gynnade och sådana här områden beskrivs som extremt rika växtplatser, som därmed anses skyddsvärda. Det är enligt skogsvårdslagen inte tillåtet att idag dika ut sådana lokaler, vilket ändock sker alltför ofta.

 

Mängder av myrar och kärr är också så kalkpåverkade att de går under benämningen rikmyr eller rikkärr. I Aspås finns minst 120 st rikkärr, varav många även gör skäl för namnet extremrikkärr.

 

Då orkidéerna i Sverige generellt domineras av kalkgynnade och kalkkrävande arter, så utgör Aspås jungfruliga marker för dessa fridlysta växter. Det växer en rad andra sällsynta och kalk- krävande arter i Aspås. Den mest exklusiva och i Sverige mest sällsynta är nog mossan tegelröd bryum som i Sverige bara finns på en handfull kaltufflokaler i Jämtland. Tegelröd bryum är i huvudsak en arktisk mossa. I Norge finns ett fåtal lokaler i de två nordligaste provinserna samt på Spetsbergen. I Finland finns ett fynd från Enontekis lappmark. Världsutbredningen omfattar i övrigt de arktiska områdena av Eurasien och Nordamerika.